Stämpel och... identitet?

Jag har länge, enda sedan,  ja åtminstone 1997-98 när jag under en ganska tät period hade förmånen att besöka södra Kina och Hong Kong, insett att jag är indirekt fascinerad av vad jag kan kategorisera som "österländsk-kinesisk samtidsestetik". Eller något som baserar sig på tradition men samtidigt helt har distanserat sig från just denna, av tvång eller andra omständigheter. Minnen och traditioner har falnat ut och kvar blir mest stereotyp estetik och kitsch.
Jag har också analyserat men också påmints av andra att jag alltid hamnar ner på ett estetiserande i min konst. Inte bara där, utan också när jag gör andra val i samband med t.ex. inredning, städande och ordnande och nu har jag också märkt det när jag har haft förmånen att renovera vår sommarstuga. ...t.ex!
Mina senaste konstgrafiska arbeten fortsätter att ha prägel av, tja... "Kinesisk-Japansk funktionalism" eller av just denna "estetik". Det här sker helt omedvetet och helt utan större bakgrundskunskap och forskning i detta eventuella tema. Det är bara något jag känner på mig och som kommer per automatik.

Talisman| aquatint, drypoint, monotype | 18X14,4cm, 2013